Med risken att låta lite självgratulerande kan jag berätta att jag under min fem veckor långa semester inte öppnade Facebook en enda gång. Zip, zilch, nada.
Redan efter några dagars abstinens försvann impulsen att vid varje tomgångssituation fiska fram telefonen för att se de senaste uppdateringarna. Och efter en vecka tänkte jag knappt på hela eländet – det skedde endast då Facebook kom på tal i diskussioner med vänner, eller då frun relaterade något skvaller hon råkat läsa där.
Med Facebook gäller förstås samma faktum som med massor av annat som känns oumbärligt: kaffe, tv, tidningar, godis, kvällsdrinken. Det går bra att leva utan dem. Det mesta man av vana sysselsätter sig med är ju bara distraktioner och tidsutfyllnad – i sig meningslösa och oviktiga. Och tydligt är (vilket många före mig föreslagit) att sociala medier som Facebook triggar precis samma receptorer i hjärnan som andra beroendeframkallande substanser. Man kan till sist inte vara utan att konstant fylla på sin ”fix”.
När det gäller mig själv och Facebook är jag rätt nöjd med min självdisciplin. Men egentligen är jag inte hemskt förvånad. Även med annat beroendeframkallande har jag märkt att jag med relativt liten kraftansträngning periodvis kan stänga av behovet helt – utan några större abstinensbesvär.
Men varför skippa allt? Jag brukar säga att det bara finns en sak jag inte kan motstå: – frestelser. Men nästan hellre väljer jag andra frestelser än Facebook, när jag ser människor fåraktigt stirra i sina telefoner medan de promenerar på trottoarerna, medan de sitter med andra människor kring ett middags- eller kaffebord, eller medan barnen pockar på uppmärksamhet i lekparken – allt medan den kännspaka tumrörelsen över smarttelefonens skärm avslöjar vad som pågår. Hellre hänfaller jag mig åt riktiga sociala interaktioner med levande människor. Varför inte över en kopp kaffe, en godispåse, eller den där kvällsdrinken.
Uppdatering 15.8:
Beslutet är fattat: jag tänker deaktivera mitt FB-konto, och i stället igen börja läsa böcker – en sysselsättning som för min del oroväckande minskat de senaste åren, när nätet pockar på konstant. Samtidigt kommer jag att börja skriva mer på min blogg, vilket jag dessutom gillar mer än att i korta inlägg på FB försöka föra någon slags diskussion. Härmed gör jag också en utfästelse: att uppdatera med nytt blogginlägg varje måndag kl 11 GMT+2, lämpligt inför luncherna, så kanske folk får något att prata om.
Uppdatering 21.8
Ok, det blev inte en total deaktivering, märkte att mitt konto är så insyltat på vissa FB-sidor (främst min arbetsgivares), att det inte var riktigt praktiskt, utan krångliga omvägar. Men jag raderade Facebook-appen från mobilen och Ipaden, så åtminstone någonting.