Många missförstånd råder kring vad Ålands demilitarisering innebär, och vad dess syfte är. Debatten har också fått en lite märklig slagsida, där även vanligtvis klartänkta debattörer och journalister riktar febriga pekpinnar mot ålänningarna – med den bärande tanken att bara ålänningarna skulle tumma lite på sin starka identitet, så skulle öarna enkelt kunna befästas.
Fortsätt läsa Ålands demilitarisering
Prediktionerna för år 2024 handlar lustigt nog om samma teman som jag behandlade i mina allra första prediktioner från år 2016. Det känns märkligt – som om ingen samhällelig utveckling skett på åtta år. Men det visar kanske på tidsandan – det är helt enkelt bara så, att just de här frågorna dominerar vår samtid och vår pågående historiska period.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2024
Valresultatet i Nederländerna, de konservativas valsegrar på olika håll i Europa, och Donald Trumps möjliga återval, har höjt röstlägena bland liberala politiker, kommentatorer, ledarskribenter och journalister. När det gäller valresultatens potentiella följder målas Inte sällan rätt så skrämmande och hotfulla bilder upp, till exempel att utvecklingen ser ut som ”Tyskland på 1930-talet” [då Adolf Hitler kom till makten]. Jag vill på inget sätt förringa människors genuint upplevda oro, men jag tycker ändå man ska vara extra försiktig med att koka ner komplexa historiska händelser till slagord i den dagspolitisk debatten. Slagord som jag kallar historiska kortslutningar.
Inläggets bild är ett postkort i Bundesarchivs samlingar som föreställer det nationalsocialistiska partiets paramilitära Sturmabteilung i Nürnberg år 1929. Detta för att illustrera stämningarna i det tyska gatlivet kring den tiden.
Fortsätt läsa Historiska kortslutningar i dagspolitiken
Jag har precis läst hela det nyligen ingångna, så kallade Tilläggsavtalet mellan Norge och USA om försvarssamarbete. Ifall det kommande finska avtalet blir likalydande och riksdagen ratificerar det, innebär det en betydande inskränkning av den finska suveräniteten och det finska manöverutrymmet då det gäller vår säkerhetspolitik.
Fortsätt läsa Oanade konsekvenser av ett utökat försvarsavtal med USA
År 2022 blev det inga prediktioner alls, och snart har redan halva 2023 gått. Prediktionerna tar därför denna gång tar avstamp i en sorts återblick, den här gången med fyra teman: politik, geopolitik, teknik och ekonomi.
Det finns ett gott skäl till varför prediktionerna – en tradition på bloggen sedan 2016 – denna gång blev sena: Det händer helt enkelt för mycket, och tiden räcker inte till. Jag minns inte vem jag hört säga att emellanåt händer ingenting på åratal, men ibland sker händelser som kunde fylla åratal på några månader. Vi är nu mitt inne i det som Neil Howe och William Strauss helt korrekt, och redan 1997 förutspådde som The Fourth Turning (en samhällsobservation som jag behandlade i prediktionerna för 2017), det vill säga slutet på en era, och som återkommer ungefär efter en period på ett långt människoliv, 80–100 år.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2023
Jag har en längre tid försökt samla tankarna kring Finlands Natomedlemskap, och vad medlemskapet på riktigt kan innebära för oss. Jag har kommit fram till att det sannolikt inte framöver sker speciellt mycket, eftersom jag tror att medlemskapet inte just påverkar vår de facto försvarsposition. Natos grundproblem, som jag går igenom nedan, försvinner ju inte bara för att Finland blir medlem.
Fortsätt läsa Finland i Nato
Jag har länge samlat tankarna kring Ukrainakriget och dess geo- och säkerhetspolitiska konsekvenser inte bara för Ryssland och Europa, utan även för det säkerhetspolitiska läget i Norr. I denna första del håller jag mig till de två förstnämnda aspekterna, och behandlar Finlands och Sverige numera så gott som säkra Natomedlemskap i en kommande del två.
Fortsätt läsa Ukrainakriget – en analys
Har det faktiskt gått fyra år sedan sist? Mycket, mycket i upplägget i årets presidentvalskampanj i USA påminner om läget 2016, medan den omgivande samhällsomgivnngen och tidsandan skiljer sig ganska markant.
Först något av en ansvarsfriskrivning. Jag brukar följa med valkampanjer och politk så långt som möjligt som en sval, opartisk observatör. Det amerikanska presidentvalet ockuperar ett visst intellektuellt intresse, men något emotionellt kapital har jag inte investerat i valet – de facto förhåller jag mig mycket sällan emotionellt till politik, vare sig amerikansk eller inhemsk.
Fortsätt läsa Presidentval, partipolitik och polarisering
Del 1 i Corona-serien
Jag har tidigare skrivit om nyhetscykler i nyhetsbevakningen, och i skrivande stund är det intressant att följa med hur viruspandemin Covid-19 så totalt dominerar nyhetsflödet. För stunden är flyktingkrisen i Grekland, inbördeskrig på olika håll, amerikansk inrikespolitik, och till och med Greta Thunberg (tills hon påstod sig ha haft en Coronainfektion) nästan helt bortglömda, medan det enda med nyhetsvärde på något sätt måste kopplas till Coronaviruset.
Fortsätt läsa Corona – reaktioner och följder
Det är femte gången jag radar up mina prediktioner för det kommande året. Som tidigare konstaterat: jag påstår inte att jag har en övernaturlig förmåga att se in i framtiden. Jag försöker närmast samla tankarna och sätta fingret på trender i den rådande tidsandan. Vanligtvis har jag listat några nyckelord jag tror blir viktiga. I år är de: kulturyttringar, motkrafter, lägerbildning, oanade konsekvenser och förvirring. I viss grad, beroende på utvecklingen, även ekonomi. Mina tidigare prediktioner har jag sparat bakom en länk i slutet av detta inlägg – läs och kolla om jag fick rätt i något!
Fortsätt läsa Prediktioner för 2020