Många missförstånd råder kring vad Ålands demilitarisering innebär, och vad dess syfte är. Debatten har också fått en lite märklig slagsida, där även vanligtvis klartänkta debattörer och journalister riktar febriga pekpinnar mot ålänningarna – med den bärande tanken att bara ålänningarna skulle tumma lite på sin starka identitet, så skulle öarna enkelt kunna befästas.
Fortsätt läsa Ålands demilitarisering
Jag har i insändarspalter debatterat om det är vettigt eller inte att bygga ett av världens största infrastrukturprojekt någonsin mellan två glesbygder, Vasa och Umeå. Nedan samlar jag mina argument, som sågar alla de motiveringar Kvarkenrådet och vissa politiker lagt fram som talande för en Kvarkenbro.
Fortsätt läsa Glöm Kvarkenbron – ”The Nordic Connector”
År 2022 blev det inga prediktioner alls, och snart har redan halva 2023 gått. Prediktionerna tar därför denna gång tar avstamp i en sorts återblick, den här gången med fyra teman: politik, geopolitik, teknik och ekonomi.
Det finns ett gott skäl till varför prediktionerna – en tradition på bloggen sedan 2016 – denna gång blev sena: Det händer helt enkelt för mycket, och tiden räcker inte till. Jag minns inte vem jag hört säga att emellanåt händer ingenting på åratal, men ibland sker händelser som kunde fylla åratal på några månader. Vi är nu mitt inne i det som Neil Howe och William Strauss helt korrekt, och redan 1997 förutspådde som The Fourth Turning (en samhällsobservation som jag behandlade i prediktionerna för 2017), det vill säga slutet på en era, och som återkommer ungefär efter en period på ett långt människoliv, 80–100 år.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2023
Det är farligt önsketänkande att tro att val- och röstningsfusk aldrig kan förekomma i så kallade västerländska demokratier. Det är ännu farligare att tro att tekniska och elektroniska hjälpmedel minskar möjligheterna till fuffens. Det är nämligen precis tvärtom. Jag kommer inte denna gång att analysera det rätt så väntade valresultatet i USA, eller den förlorande sidans påståenden om valfusk. Jag tänker i stället lyfta in de amerikanska valprocedurerna i en allmän diskussion om hur valprocedurer korrekt borde genomföras för att val skall uppfattas som legitima.
Fortsätt läsa Skall vi tala om valprocedurer och valfusk?
Del 1 i Corona-serien
Jag har tidigare skrivit om nyhetscykler i nyhetsbevakningen, och i skrivande stund är det intressant att följa med hur viruspandemin Covid-19 så totalt dominerar nyhetsflödet. För stunden är flyktingkrisen i Grekland, inbördeskrig på olika håll, amerikansk inrikespolitik, och till och med Greta Thunberg (tills hon påstod sig ha haft en Coronainfektion) nästan helt bortglömda, medan det enda med nyhetsvärde på något sätt måste kopplas till Coronaviruset.
Fortsätt läsa Corona – reaktioner och följder
Det är femte gången jag radar up mina prediktioner för det kommande året. Som tidigare konstaterat: jag påstår inte att jag har en övernaturlig förmåga att se in i framtiden. Jag försöker närmast samla tankarna och sätta fingret på trender i den rådande tidsandan. Vanligtvis har jag listat några nyckelord jag tror blir viktiga. I år är de: kulturyttringar, motkrafter, lägerbildning, oanade konsekvenser och förvirring. I viss grad, beroende på utvecklingen, även ekonomi. Mina tidigare prediktioner har jag sparat bakom en länk i slutet av detta inlägg – läs och kolla om jag fick rätt i något!
Fortsätt läsa Prediktioner för 2020
Jag har en hypotes gällande en bidragande faktor till den ökade polarisering vi upplever i samhällsdiskussionen. Hypotesen gäller betydelsförskjutningar i de ord och begrepp som används i samhällsdebatten. Jag avser inte den normala språkutvecklingen, där ord över tid får nya eller utvidgade betydelser, eller andra betydelser än vad de ursprungligen haft (till exempel ordet gay). De förskjutningarna inträder ganska sakta och möter först motstånd, men rätt snart är alla som deltar i debatten överens om den nya betydelsen, och de som hårdnackat försöker använda orden i den gamla betydelsen sticker tydligt ut, och debattdeltagarna noterar också ”felanvändningen” och kan beakta detta i den fortsatta diskussionen.
Jag intresserar mig nu för en annan sorts betydelseförskjutning, kopplad till internet och sociala medier. Jag misstänker att dessa kanaler förstärker polariseringen genom att de accelererar betydelseförskjutningarna. Det leder till att människor idag – trots att de använder samma ord – i högre grad än förr talar förbi varandra.
Fortsätt läsa Betydelseförskjutningar
Med jämna mellanrum höjs krav på att Finland borde frångå det traditionella sättet att genomföra val med röstsedlar av papper, och i stället införa någon form av elektronisk röstning. Motiveringarna kan grovt indelas i två kategorier:
För båda motiveringarna finns mycket vägande motargumentering. Det intressanta är att den tekniska utvecklingen och de senaste händelserna gällande nätintegritet och dataintrång enbart stärker motargumenteringen.
Året har redan kommit en bit på vägen, vilket denna gång gör att det känns lite lättare än tidigare år att göra mina prediktioner (nu för tredje gången). Eller är det lättare? Jag är kanske ändå inte så säker.
Jag börjar åter med några nyckelord som jag tycker att bäst beskriver zeitgeisten – tidsandan detta år 2018:
Orden ”flykting” och ”invandrare” tycks i dagens samhällsdebatt ha blandats ihop totalt. Det här är problematiskt, inte minst för flyktingar.
Den här texten är inte ett ställningstagande till Finlands flyktingpolitik (den nuvarande tycker jag är dålig), till om Finland borde ta emot fler eller färre flyktingar (jag tror vi gott kunde ta fler), eller till om invandring är bra eller dåligt (jag tror vi behöver fler invandrare, av många orsaker). Jag försöker väcka en diskussion om orden ”flykting” och ”invandrare”, och vad sammanblandningen av de två kan leda till, eftersom de två orden har vitt skilda betydelser, framför allt juridiskt.