Jag har i insändarspalter debatterat om det är vettigt eller inte att bygga ett av världens största infrastrukturprojekt någonsin mellan två glesbygder, Vasa och Umeå. Nedan samlar jag mina argument, som sågar alla de motiveringar Kvarkenrådet och vissa politiker lagt fram som talande för en Kvarkenbro.
Fortsätt läsa Glöm Kvarkenbron – ”The Nordic Connector”
Prediktionerna för år 2024 handlar lustigt nog om samma teman som jag behandlade i mina allra första prediktioner från år 2016. Det känns märkligt – som om ingen samhällelig utveckling skett på åtta år. Men det visar kanske på tidsandan – det är helt enkelt bara så, att just de här frågorna dominerar vår samtid och vår pågående historiska period.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2024
År 2022 blev det inga prediktioner alls, och snart har redan halva 2023 gått. Prediktionerna tar därför denna gång tar avstamp i en sorts återblick, den här gången med fyra teman: politik, geopolitik, teknik och ekonomi.
Det finns ett gott skäl till varför prediktionerna – en tradition på bloggen sedan 2016 – denna gång blev sena: Det händer helt enkelt för mycket, och tiden räcker inte till. Jag minns inte vem jag hört säga att emellanåt händer ingenting på åratal, men ibland sker händelser som kunde fylla åratal på några månader. Vi är nu mitt inne i det som Neil Howe och William Strauss helt korrekt, och redan 1997 förutspådde som The Fourth Turning (en samhällsobservation som jag behandlade i prediktionerna för 2017), det vill säga slutet på en era, och som återkommer ungefär efter en period på ett långt människoliv, 80–100 år.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2023
Ekonomi är idag ett utbildningsområde och ämne, som gärna uppvisar attribut av de hårda naturvetenskaperna. Ekonomiskt utbildade personer och ekonomiska experter uttalar sig ofta som om ekonomi skulle vara något lika exakt och förutsägbart som fysik och kemi: bara vi utarbetar rätt ekonomiska recept med de rätta blandningarna, och sedan värmer dekokten på rätt sätt, så får vi exakt det utfall vi vill ha – lycka och välstånd för alla.
Jag erkänner glatt att jag räknar in mig själv i den sistnämnda besserwisser-skaran. Men jag erkänner också lika glatt att detta sätt att närma sig ämnet innehåller ett stort och felaktigt antagande, eftersom empirisk determinism i mitt tycke endast kan gälla de mer matematiska aspekterna av ekonomi, som vardaglig företagsekonomisk sifferexercis, ekonomiska beräkningar i efterhand, eller statistiska övningar. De vassaste kritikerna säger att den teoretiska ekonomiska forskningen egentligen uppvisar pseudovetenskapliga förtecken. Själv har jag mest börjat luta mot att ekonomi som akademiskt område snarast borde höra hemma bland beteendevetenskaperna.
Fortsätt läsa Ekonomi och känslor
Jag vet att jag är lite sent ut med mina prediktioner – halva 2021 har redan gått. Dels har jag varit upptagen med annat, dels har det inte varit så lätt att samla tankarna under en period där jag ha en känsla av att ”något stort är på gång”. Kalla det Build Back Better (använt av politiker) eller The Great Reset (som Davos-gänget och ekonomisterna vill kalla det) – coronakrisen misstänker jag att kommer att få betydligt större följder än vad många anar.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2021
Del 1 i Corona-serien
Jag har tidigare skrivit om nyhetscykler i nyhetsbevakningen, och i skrivande stund är det intressant att följa med hur viruspandemin Covid-19 så totalt dominerar nyhetsflödet. För stunden är flyktingkrisen i Grekland, inbördeskrig på olika håll, amerikansk inrikespolitik, och till och med Greta Thunberg (tills hon påstod sig ha haft en Coronainfektion) nästan helt bortglömda, medan det enda med nyhetsvärde på något sätt måste kopplas till Coronaviruset.
Fortsätt läsa Corona – reaktioner och följder
Det är femte gången jag radar up mina prediktioner för det kommande året. Som tidigare konstaterat: jag påstår inte att jag har en övernaturlig förmåga att se in i framtiden. Jag försöker närmast samla tankarna och sätta fingret på trender i den rådande tidsandan. Vanligtvis har jag listat några nyckelord jag tror blir viktiga. I år är de: kulturyttringar, motkrafter, lägerbildning, oanade konsekvenser och förvirring. I viss grad, beroende på utvecklingen, även ekonomi. Mina tidigare prediktioner har jag sparat bakom en länk i slutet av detta inlägg – läs och kolla om jag fick rätt i något!
Fortsätt läsa Prediktioner för 2020
Jag har alltid varit en stor anhängare av professor Hans Roslings ”factfulness”. Roslings poäng var, att vi i debatter alltid borde stöda oss på fakta och inte på vår intuition. Själv bevisade han med övertygande statistik hur fattigdomen i världen minskat de senaste decennierna. En sak som han dock nästan aldrig nämnde, var vilken energiresurs som möjliggjort alla de otroliga framstegen.
Fortsätt läsa Förnybara kommer inte att räcka till, tyvärr
Det är fjärde gången jag skriver ut mina prediktioner – mina förutsägelser för det kommande året. För klarhetens skull: rubriken är ett försök att vara smålustig; prediktionerna är defintivt inte resultatet av mystiska uppenbarelser eller plötsliga insikter efter timmar av meditation. Prediktionerna är helt enkelt en slag pulstagning av den rådande tidsandan, som eventuellt kan ge ett hum om vartåt vi är på väg. Till hjälp har jag en relativt väl ackumulerad levnadserfarenhet samt ett någorlunda mått av allmänbildning, speciellt bär det gäller samhällshistoria, politisk historia och teknikutveckling.
Fortsätt läsa Prediktioner för 2019
Först lite sanning: Det finns inga ”ekologiska” eller ”gröna” bilar. Inga alls. Tillverkningen av privatbilar är så energikrävande och resursslösande att det är meningslöst att tala om vilka bilar som har mindre ”ekologiskt fotavtryck” eller vilken bil som är ”klimatsmart”. Förutom ett undantag (landsbygden) handlar privatbilen som transportmedel aldrig om ett rationellt val gällande förflyttning från punkt A till punkt B. Privatbilen handlar främst om frihet. Frihet att närsomhelst kunna sticka iväg.
Med det ovanstående i tankarna kan man förstås också hävda att en diskussion om bränslepriser eller bilbeskattning närmast blir en akademisk övning. I filosofisk mening är det ju egentligen ingen större skillnad vad kalaset för den enskilda konsumenten kostar i form av bil- och bränsleskatter (för att inte tala om värdesänkning, eller försäkrings-, service- och reparationskostnader): bilisten betalar snällt så länge hen tycker att den ovan nämnda friheten är värd det begärda priset.