Flera samtida fenomen pekar tydligt på att skrämsepropagandan ökar. Det här är speciellt tydligt om man följer med ”västerländsk”, engelskspråkig media. Och det är dessutom fråga om en underlig blandning av uppenbar officiell propaganda, och underhållningsindustrins produkter (i och för sig kan man med fog hävda att även nyhets-businessen speciellt i USA och Storbritannien idag är fråga om underhållning). Några exempel på skrämselpropagandan.
- Överdriven Ebola-rädsla: (här rapporterad av YLE:s korrespondent i USA)
- Överdriven rädsla för IS (Isis etc): Här i Timo Soinis tappning: ”Snart på våra gator”.
- Överdriven rädsla för hårt väder: Katastroffilmer är ju inget nytt påfund, men nu spänns de även framför klimathysterin: Den senaste, ”Into the Storm”, recenserades till exempel i Hbl av Hans Sundström med ett slentrianmässigt konstaterande (propagandan hade alltså gått fram): ”Förödande virvelstormar, tornador, är ett naturfenomen som inte minst i Amerika dyker upp allt oftare”. Men inget kunde vara längre från sanningen. Bilden från den officiella NOAA-statistiken visar, om något, att antalet stora tornados tycks minska tack vare ”klimatförändringen”.
Man kan se på skrämslepropagandan på flera sätt. Säkert är att den (som Vuojärvi i det länkade USA-inlägget ovan konstaterar) ”säljer” bättre, i tävlingen om människors uppmärksamhet. Det blir klatschigare rubriker, det blir flåsighet, det blir klick i de sociala medierna – och den stora allmänheten ser faktiskt ut att överlag gilla den.
En mer djävulsk tanke är förstås att skrämselpropagandan och dess ursprung är ett tecken på att styrande krafter målmedvetet önskar hålla befolkningen i ständig rädsla. En rädd befolkning är ju lättare att styra och hålla upptagen med andra tankar, ifall till exempel ekonomin barkar så åt skogen att större social oro kunde bli resultatet.
USA upphävde år 2013 lagen (Smith-Mundt Act) som förbjöd riktandet av propaganda till den egna befolkningen. Det här gjordes med förklaringen att den propaganda t.ex. Voice of America (och dess likar i Mellanöstern) sprider, inte kan hindras att få spridning i USA via moderna kanaler som nätet eller satellitsändningar. Faktum är dock att samma ”nyhetspaket” som tillverkas av upphovsmannen BBG idag benäget köps upp även av de kommersiella aktörerna i USA – och får spridning i lokal media, och även i de nationella tv-kanalerna.
Går det att genast utröna vad som har upprinnelse i rena propagandasträvanden? Knappast. Propagandans ursprung är nämligen ofta skickligt maskerad; den kommer sällan direkt från de officiella kanalerna, utan från olika ”Non-governmental Organisations”, som går i de styrande kretsarnas ledband på grund av att de största bidragsgivarna är just de officiella kretsarna.
Mitt råd: Ständig, irrationell rädsla är ohälsosamt. Behåll i alla lägen en stor skepsis och ett kallt huvud. Och prenumerera eller lyssna emellanåt till podcasten No Agenda, en skicklig, oberoende (och rolig) dekonstruktion av mediabombardemanget.