USA:s presidentval ser ut att bli en cirkus av oanade mått, sedan Donald Trump åtminstone matematiskt säkrat sin plats som det republikanska partiets presidentkandidat. I skrivande stund har nyhetsbyrån AP utropat (lite i förtid, tyckte många) Hillary Clinton till demokraternas kandidat. Allt ser alltså klappat och klart ut inför själva valkampanjen och valet inkommande november.
I det här skedet är det ändå skäl att lyfta fram några diskussionsämnen för er som vill delta i debatten:

• De amerikanska primärvalen är inga egentliga, officiella val i riktig bemärkelse, utan parti-interna uppgörelser, tänkta att bland väljarna cementera idén om att det bara finns två alternativ att välja mellan. Det är partikonventsdelegaterna som väljer presidentkandiat på demokraternas och republikanernas partikonvent under sommaren, ingen annan.
• Mycket kan hända på konventen, även om utgången utåt sett är given. Med Sanders anhängare på det demokratiska konventet och stora skaror republikaner som avskyr Donald Trump kan det bli riktigt spännande.
• Det finns sakliga och intressanta kandidater även utanför de två dominerande partierna. Liberalisterna och det gröna partiet ser ut att ha vaskat fram kandidater som når över nomineringsgränserna, och därmed har åtminstone en matematisk chans att väljas till USA:s president.
• Det jäser och pyr i väljarkåren, och missnöjet med etablissemanget är stort. Det kan göra att Hillary Clinton inte alls får det speciellt lätt förspänt, trots att det nu är dags att välja en kvinna, och att motståndaren ser ut att bli den klumpiga buffeln Donald Trump. Trump kan plötsligt locka fram besvikna väljarskaror som inte röstat på 20 eller 30 år, och göra alla sedvanliga prognoser omöjliga.

På Facebook pågår redan ”omröstningar”, där länkar till olika artiklar om de så kallade huvudkandidaternas kampanjåtgärder eller uttalanden väcker indignation eller hurrarop – även bland människor som inte har rösträtt eller ens en chans att påverka utgången i valet. På något sätt har alltså USA:s presidentval blivit en sak för alla världsmedborgare.

Och trots det skenbart motsägelsefulla i detta måste man ju hålla med om att det är ganska viktigt vem som sitter på posten, så länge USA fortsätter projicera sin makt på olika håll i världen. Det faktumet kan man i sin tur kommentera med att ifall Hillary Clinton blir president kommer inget att ändras – någon ”humanare” interventionspolitik är säkert inte att vänta av Clinton, som långt stod bakom bombandet av t.ex. Libyen till en ruinhög. Trump har å sin sida sagt att han vill minska militärens kostnader bland annat genom att inte blanda sig så mycket i Mellanöstern, och genom att vänligt sinnade länder borde betala mer för sitt eget försvar, t.ex. inom Nato – det får man väl se om sker, ifall han blir vald.

Mycket hinner ännu komma ut om Trump och Clinton då smutskastningsmaskinerna på allvar kommer igång efter sommaren. Trump kan ha all möjlig smutstvätt från sina affärer eller sitt privatliv som inte ännu hängts ut och som kan indignera stora skaror av den amerikanska publiken, medan Hillary har mycket att svara på gällande hackade personliga epostservrar i garderoberna, penningtrafiken från och till The Clinton Foundation, liksom de överdrivna arvoden hon erhållit från investeringsbanken Goldman Sachs.

Personligen har jag märkt en intressant observation som återknyter till diskussionen om Facebook ovan. Många tror att jag stöder endera ”huvudkandidaterna” om jag kommenterar USA:s presidentval på Facebook eller länkar till någon intressant artikel. Men jag följer valet enbart av socialantropologiskt intresse eller för att peka ut människors uppenbara politiska minnesförluster gällande vad kandidaterna sagt och gjort tidigare, inte för att jag vill se endera Trump eller Clinton som president (jag har mycket svårt med båda). Men om jag hade rösträtt i USA finns det bara en kandidat jag skulle kunna tänka mig att rösta på: Gary Johnson. Inte enbart för att hans idéer är samstämmiga med mina, utan också för att påminna om att USA, trots bilden man får i media, har ett mångpartisystem.